Vad programmet gör
Programmet Heltäckande fredsteori sammanför arbetet i de tre föregående programmen: de definitioner av fred som har samlats in inom Fredsbegrepp och fredsdefinitioner, den gemensamma grund som har identifierats inom Samsyn för fred och de indikatorer som har utvecklats inom Fredsmätning och indikatorer. Utifrån detta utarbetar det ett utkast till en heltäckande fredsteori. Den läggs fram som en utgångspunkt för diskussion, för att granskas, prövas och korrigeras av andra. Programmet Fred i rätt, politik och institutioner tillämpar den sedan.
Vad en förändringsteori är
De som arbetar för fred planerar sitt arbete med hjälp av en förändringsteori. Fredsteorin är avsedd att tjäna dem, genom att ange målet. En förändringsteori förklarar hur en organisation förväntar sig att dess arbete ska leda till den förändring som den eftersträvar. Den visar steg för steg hur insatta resurser och genomförda aktiviteter förväntas ge resultat. Regeringar, FN-enheter, finansiärer och organisationer i det civila samhället använder förändringsteorier för att planera, finansiera och utvärdera sitt arbete.
Kedjan i en förändringsteori
Varje steg förväntas leda till nästa.
- ResurserDet som satsas, till exempel pengar, tid och sakkunskap
- AktiviteterDet som görs, till exempel medling, utbildning eller forskning
- PrestationerDet som produceras, till exempel avtal, rapporter eller utbildade personer
- EffekterDet som förändras som en följd av detta
- Långsiktig effektDen varaktiga förändring som eftersträvas, vilket i fredsarbete är själva freden
Det sista steget anger målet. Alla andra steg väljs för att de förväntas leda dit.
Varför målet spelar roll
En förändringsteori kan aldrig bli tydligare än sin bild av målet. I fredsarbete definieras det målet sällan. Förenta nationernas stadga gör upprätthållandet av internationell fred och säkerhet till organisationens främsta ändamål. Men den internationella rätten saknar en allmänt vedertagen definition av fred.
Därför arbetar de som verkar för fred ofta mot olika mål. Redan 1976 konstaterade en översikt över fredsforskningsfältet att forskarna ”studerade olika problem och eftersträvade skilda mål, alla under fanan ’fred’” (Johnson 1976, citerad i Reagan 2023; inofficiell översättning). Detsamma gäller i praktiken, bland medlare och utbildare liksom bland finansiärer, stater, domstolar och FN-organ. En syntesöversikt för 2023–2024 för FN:s fredsbyggandefond visade att utvärderingarna hade svårt att bedöma effekterna av fondens samlade portfölj. Det berodde på att det saknades en förändringsteori på portföljnivå.
När fredsbegreppet är splittrat
- Varje aktör arbetar mot sin egen idé om fred
- Insatserna drar åt olika håll och kan ta ut varandra
- Åtaganden om fred är svåra att bedöma mot en gemensam måttstock
- De som använder våld kan göra anspråk på ordet fred
När den gemensamma grunden är uttryckligen formulerad
- Samma aktörer arbetar mot ett gemensamt mål
- Insatserna kan förstärka varandra
- Gemensamma normer väger tyngre
- Påståenden om fred kan prövas
En utgångspunkt för diskussion
Aktörer på alla nivåer, från religiösa ledare och lokalsamhällen till mellanstatliga organ, har sina egna förändringsteorier, var och en anpassad till det egna arbetet. Den heltäckande fredsteorin läggs fram som ett förslag om det mål som dessa aktörer kanske redan delar, hämtat ur det som deras egna uppfattningar om fred sannolikt redan har gemensamt. Den beskriver målet. Hur målet ska nås är upp till varje aktör att avgöra.
Om andra finner att förslaget håller skulle många aktörers arbete kunna läggas samman. Resultaten skulle kunna jämföras och mätas mot samma måttstock. Luckor och dubbelarbete skulle bli lättare att upptäcka. Målet är att insatserna för fred ska förstärka varandra.
Missbruket av ordet fred
Eftersom fred värderas överallt har ordet ibland åberopats för att rättfärdiga väpnade konflikter och förtryck.
År 1969 varnade fredsforskaren Takeshi Ishida för sådana ”krig för fred” (inofficiell översättning). Detta missbruk fungerar bara så länge fred saknar en överenskommen innebörd.
En gemensam beskrivning av fred skulle göra det möjligt att granska sådana påståenden. Ett påstående om fred kan prövas mot de villkor det skapar för de människor som berörs: gör en handling dem mer eller mindre i stånd att själva bestämma över sina liv?
Var programmet passar in
Institutets fem forskningsprogram bildar en sammanhängande följd. De tre första ger tillsammans fredsteorin, och det femte tillämpar den.
- Fredsbegrepp och fredsdefinitionerSammanställer hur fred definieras och används inom forskning, rätt, politik och praktik. Målet är en fullständig förteckning över dessa definitioner, som de övriga programmen bygger på.
- Samsyn för fredJämför dessa definitioner för att finna vad de har gemensamt, inklusive antaganden som de gör utan att uttala dem. Målet är att formulera denna gemensamma grund tydligt, så att andra kan engagera sig i den.
- Fredsmätning och indikatorerUtreder hur fred kan iakttas och mätas i praktiken: inom en människa, mellan människor och mellan grupper. Målet är att ta fram fredsindikatorer som kan kontrolleras mot data.
- Heltäckande fredsteoriSammanför definitionerna, deras gemensamma grund och indikatorerna för denna. Målet är en heltäckande fredsteori, som läggs fram som en utgångspunkt för diskussion.
- Fred i rätt, politik och institutionerTillämpar fredsteorin på rätt, politik och institutioner. Målet är att visa i vilken mån de stämmer överens med den och i vilken mån de leder till fred eller våld.
