Det korta svaret
I vardagligt tal betyder fred ofta frånvaro av krig. De flesta forskare menar att fred är mer än så, och de är oense om vad mer. Institutets förslag är att de många definitionerna har en gemensam kärna: fred råder när varje människas frihet att söka sitt eget välbefinnande är skyddad, och våld är allt som bryter det skyddet. Institutet har publicerat detta förslag och stämmer nu av det mot de definitioner som används.
Hur Förenta nationerna använder ordet
Förenta nationernas stadga slår fast att Förenta nationernas främsta ändamål är ”att upprätthålla internationell fred och säkerhet”. Agenda 2030 för hållbar utveckling talar om fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen, och dess mål 16 sätter upp delmål för sådana samhällen. Generalförsamlingens resolution 70/262 och säkerhetsrådets resolution 2282 (2016) talar om hållbar fred (sustaining peace). Declaration on the Right to Peace, som generalförsamlingen antog 2016, slår fast att ”var och en har rätt att åtnjuta fred” (inofficiell översättning).
Inget av dessa instrument definierar fred. Den internationella rätten saknar en allmänt vedertagen definition av fred.
Hur forskare definierar fred
Fredsforskningen har länge skilt mellan två betydelser. Negativ fred är frånvaro av direkt våld, till exempel krig. Positiv fred går längre: den är också frånvaro av den skada som uppstår när ett samhälle är organiserat så att människor förvägras det de behöver. Distinktionen förknippas med fredsforskaren Johan Galtung.
Sedan dess har antalet begrepp ökat. En översikt som publicerades 2024 räknade 61 fredsbegrepp i forskning som publicerats mellan 1969 och 2022. Bland dem finns liberal, hybrid, vardaglig, relationell, rättvis, hållbar, feministisk och agonistisk fred. Definitionerna överlappar varandra, men de är inte desamma, och vad de har gemensamt görs sällan uttryckligt.
Den definition som institutet föreslår
Institutets artikel från 2026, ”The Sovereignty of Sentience: A Phenomenological Approach to Peace for International Law”, föreslår en definition som är avsedd att fånga det som befintliga definitioner delar. Den definierar fred som ”allmänt skyddat självbestämmande” (inofficiell översättning): varje människa är fri att forma sitt eget liv, och den friheten är skyddad för alla.
Resonemanget utgår från det som varje människa vet själv. Varje människa har egna upplevelser, som ingen annan kan se och som hon inte kan bevisa för någon. Bara den människan kan veta vad hennes välbefinnande kräver. En regel som bara skyddade dem som kunde bevisa sin upplevelse skulle inte skydda någon, och därför föreslår artikeln att varje människa ska behandlas som kännande. Den kallar detta presumtionen om sentiens.
Enligt denna beskrivning frågar fred om fyra skydd gäller för alla:
- Subjektsstatus: att behandlas som någon, inte som något.
- Jurisdiktion: att behandlas som den enda auktoriteten över din egen upplevelse.
- Frihet: att ha verkliga valmöjligheter och medlen att handla utifrån dem.
- Säkerhet: trygghet för din kropp, dina gränser och det liv du har byggt upp.
Fred är det tillstånd där alla fyra gäller för alla. Våld är det tillstånd där något av dem brister för någon. En lättbegriplig redogörelse finns i kommentaren ”Vad gör en lag fredlig?”.
Vad som händer härnäst
Definitionen är ett förslag. Artikeln från 2026 visar hur 12 av de 61 fredsbegreppen ryms inom den. Institutet stämmer nu av den mot alla 61 och kommer att publicera resultaten. Tre artiklar om hur fred skulle kunna mätas är under utarbetande. Institutet publicerar varje steg i sitt resonemang så att andra kan engagera sig i det.
Läs mer
- Forskningsöversikt: de fem frågor som institutet studerar.
- Fredsbegrepp och fredsdefinitioner: översikten över hur fred definieras.
- Samsyn för fred: vad definitionerna har gemensamt.
- Så arbetar vi: metoderna bakom förslaget.
